Främja hållbar kunskap i den digitala tidsåldern
Som verkställande direktör för LIBER - Association of European Research Libraries - genomför jag vår strategi och förvaltar vårt nätverk av 450 bibliotek i 42 länder samt kontoret för sju anställda i Haag. Vår strategi handlar om att utveckla den öppna vetenskapens sak och driva hållbar kunskap i den digitala tidsåldern. Vi föreställer oss en värld under 2022 där öppen tillgång kommer att vara den dominerande formen av publicering. En värld där forskningsdata är sökbara, tillgängliga, interoperabla och återanvändbara (FAIR). Genom att utveckla digitala färdigheter och deltagarfärdigheter för forskning anser vi att morgondagens kulturarv kan bygga på dagens digitala information.
Från ”boutique-digitalisering” till ett verkligt digitalt bibliotek
Jag började arbeta för Koninklijke Bibliotheek - Nederländernas nationalbibliotek - 2001, i början av digitaliseringen. Jag brukade kalla det ”boutique digitalisering” – vi utforskade tekniker, arbetade med bara några specialföremål och visade dem på internet, vilket också var precis i början. Långsamt blev projekten större. Först skannade vi bara bilder - det fanns ingen fulltext, ingen optisk teckenigenkänning (OCR). Då blev projekten större och vi började prata om massdigitalisering, inte bara av böcker utan även tidningar. Vi drev ett projekt som heter Impact som undersökte OCR för historiska texter. Biblioteket har förvandlats från ett fysiskt till ett digitalt bibliotek. Jag blev programansvarig för att övervaka den mycket spännande perioden. Målet var att digitalisera alla böcker i KB. När jag lämnade för två år sedan hade vi digitaliserat omkring 60 % av alla böcker och gjort dem tillgängliga på KB:s forskningsplattform på nätet, Delpher. De arbetar fortfarande med de övriga 40 procenten.
LIBER är en annan värld – det handlar om forskningsbibliotek. Fokus på digitalisering har försvunnit lite i takt med att det har blivit business as usual. Nu fokuserar vi mer på att förändra kulturen inom forskningsbiblioteken mot öppen vetenskap - det vill säga open access för publicerad forskning. Vi vill förändra forskningscykeln så att den alltid börjar med hur data produceras och hanteras.
Artificiell intelligens för bibliotek
När jag började arbeta inom kulturarvssektorn var digitalisering eller digitalt arbete fortfarande en nisch. Biblioteken handlade om fysiska böcker. Nu tror jag att det digitala är normen för de flesta människor som arbetar på bibliotek. Nu börjar biblioteken titta på nästa sak - artificiell intelligens. Biblioteken organiserar information och vi gör fortfarande delar av det manuellt men AI kan hjälpa till med saker som automatisering av att skapa metadata. AI kommer inte att göra människor onödiga, men bibliotekens kärnverksamhet är information och AI kommer säkert att förändra hur vi hjälper våra användare.
Utmaningen med att förändra forskningskulturen
Vår största utmaning är att verkligen förändra forskarkulturen och hur forskningen går till. Forskare är inte riktigt medvetna om hur deras data kan återanvändas. Du brukade publicera på papper; Allt var tryckt. Nu använder forskare stordata, digitala tekniker, de publicerar i elektroniska tidskrifter. Om du vill göra forskningen hållbar och tillgänglig för kommande generationer måste du redan från början av din forskning se till att dina data är återanvändbara och att dina publikationer är öppna. Men den kulturen är svår eftersom forskare fortfarande mäts på traditionella sätt. Det som räknas är hur många publikationer du gör i vissa tidskrifter. Vi måste ompröva detta. Denna kulturella förändring är en av de största utmaningarna vi har.
Vikten av att arbeta tillsammans genom denna digitala omvandling
Om jag säger att det digitala är normalt nu är det inte helt sant, särskilt inte om man tittar på hela Europa. Vissa länder är mycket mindre utvecklade i den digitala omvandlingen än andra. Det råd jag skulle ge till mitt yngre jag skulle vara - ägna mer uppmärksamhet åt din omgivning och försök hårdare att ta andra med dig. Jag tror inte att människor var redo för den kulturella förändring som den digitala omställningen kräver. Det är mycket viktigt att du håller ett öga på gamla traditioner och arbetssätt och inte antar att alla redan har genomgått denna digitala omvandling.
Vi är mycket stolta över LIBER-nätverket – det är ett mycket starkt nätverk och om två år firar vi dess 50-årsjubileum. Det är ett mycket tätt nätverk eftersom forskningsbiblioteken inte kan fungera själva. De behöver detta nätverk för att fortsätta att existera eftersom biblioteken ibland stöter på frågan ”Varför behöver du fortfarande bibliotek om du har all denna information på internet?”, men de har fortfarande en viktig roll och ger tillgång till information på ett försiktigt sätt. Nätverket är medvetet om detta.
Jag är mycket förtjust i bibliotek – det är mycket viktigt att människor har tillgång till information och om möjligt fri tillgång till information – det är ett mycket viktigt värde i livet och så är fortfarande inte fallet. Utan det kan du inte växa eller utvecklas. Det arbete som jag har gjort på KB och i LIBER bidrar till att nå det målet.